Hokus pokus
Då var julafton för den här gången över. Och nästa år kommer jag inte ens vara hemma på jul. Och vem vet vad som har hänt/kommer att hända julen efter det?
Gårdagen var iallafall härlig och sådär förutsägande som den skulle vara. Bror min gick som på nålar hela dagen och la sig till och med framför julklapparna när han nästan inte kunde bärga sig från att börja att öppna dem. Direkt efter Kalle Anka var det dags. Då vaknade han till liv igen och började speeda på. Vi öppnar klapparna ett efter ett och alla studerar vad de andra får. Så det tar ett tag för klapparna att ta slut.
Vår mest extrema jul var för två år sedan. Både min moster och min morbror kom repsektive upp/ner till oss för att fira. Vi blev då 15 personer runt granen vid julklappsutdelningen. Granen syntes knappt för alla paket. Och de Ska öppnas ett efter ett, inte två på en gång. Vi satt i två timmar och var sedan tvugna att ta paus i öppnandet, vi åt gröt och fortsatte sedan i någon timme till.
Mina föräldrar säger alltid inför varje jul att det inte blir så många julklappar i år. De får alltid fel. I går var det massa klappar under granen och det var bara familjen + mormor som skulle fira tillsammans i år. Jag hade ställt in mig på att få de 3-4 sakerna som stod på min önskelista och sedan var det bra eftersom jag har kostat så mycket pengar i vår och sommar genom utlandsresor och annat. Men nej, God Jul Maja stod det på fler klappar än 4 stycken. Det plockade på och jag fattade ingenting. Så jag ägnade en del av kvällen till att tacka mamma och pappa x antal gånger. Hade verkligen inte behövts.
Jag fick en form med löstagbar botten! Kladdkaka here I come.
Min förkylning som kom som på posten första dagen på jullovet håller äntligen på att släppa så den är inte längre något hinder för min Skara-resa ikväll. Party!
Nu ska jag dyka ner i de två böcker som låg under granen adresserade till mig. Jag lär inte få tid till att läsa dem någon annan gång än nu i mellandagarna.
God fortsättning på julen å allt.